Kallblodstambloggen

Kallblodstambloggen

Värmländskt travsport...

Gamla BilderPosted by Annika Tue, February 14, 2012 11:54:32
... i forna tider.

Erik Perssons första travare, Gullan. Fotot är taget efter försäljningen till Norge.
Gullan ses här förspänd sulky av dåtida norsk typ, förbryllande lik en hästräfsa.


I Värmland har travsporten ganska gamla anor och detta gäller särskilt Nordmarks härad; en liten orientering beträffande dess bedrivande i nordmarksbygden förr i tiden torde därför inte vara titan ett visst intresse.

.Nordmarkingarna ha sedan urminnes tider varit kända som duktiga hästkarlar och deras hästar ha överallt annorstädes i landet med rätta åtnjutit det allra bästa anseende. Snabbheten hos hästen har av nortimarkingen alltid skattats högt, och ägaren av en riktig snabblöpare har ansetts vara nästan litet förmer än andra. Det är därför givet, att man sökte frambringa och uppöva denna uppskattade egenskap hos sina hästar' och kappkörningar förekommo också redan långt tillbaka i tiden. Särskilt var det vid tvenne tillfällen under året, som pållarnas travförmåga sattes på skarpt prov, nämligen vid hemfärden från julottan och från Årjängsmarknaden. Dessa »tävlingar» var det dock givetvis ingen vidare ordning på, och som någon riktig värdemätare på hästarnas travprestationer kunde de näppeligen betraktas. Huvudsaken var ju därvidlag, att man blev först; hur det sedan blev med travets renhet o. d. var man inte alltid så kinkig med.

Travsport i egentlig mening började man i Nordmarken bedriva vid tiden omkring 1880, och importerna härtill torde ha kommit från vårt grannland Norge,
där man långt tidigare fått upp ögonen för denna förnämliga sport. Man började så småningom här och där i bygderna anordna mindre, enskilda tävlingar på isbanor efter i Norge tillämpade regler, men någon travorganisation fanns ännu icke; det tillgick vanligen så, att några hästägare bland gästerna vid något av de då vanliga stora julkalasen kommo överens om att ställa till med en travtävling på någon närbelägen, härför lämplig sjö.

Bud härom sändes över bygden, och på utsatt tid samlades alla, som voro lyckliga ägare av en snabblöpare, vid den iordningställda travbanan, och publik kom det alltid till städes i stort antal.

Travutrustningen var då tämligen olika mot den nutida; sulky, förekom givetvis inte - sådana hade ej varit i bruk vid tävlingar i Nordmarken längre än sedan ett trettiotal år tillbaka utan använde man sig av kappsläde eller i värsta fall en s. k. farsläde, bådadera utan spåriärn, och några särskilda seltyg hade man heller icke utan klarade sig gott med en arbets- eller åksele med vanliga bogträn. Och ändå kunde man uppnå tider, som visseligen inte äro jämförbara med nutidens bästa men som dock med hänsyn till de omständigheter under vilka de presterades, måste anses vara ganska imponerande.

  • Comments(1)//blogg.kallblodstam.se/#post210