Kallblodstambloggen

Kallblodstambloggen

Värmländsk historia del 3

StambokenPosted by Annika Thu, February 16, 2012 11:33:26
Då har vi kommit till den sista delen.


Hur det än var fick dock ekipaget starta, och det dröjde inte länge, förrän Munter låg i teten. Denis lät honom löpa för lösa tyglar och vände sig själv i släden och tittade på konkurrenterna som blevo allt mer och mer efter. Munter gick i mål som överlägsen segrare på ny banrekordtid, och t. o. m. den annars så segervane Johannes Andersson i Grytterud fick nu se sig grundligt slagen. Denis deltog senare med sin Munter i de stora tävlingarna på Brunnsviken vid Stockholm, och debuten blev här ungefär likadan som i Arvika men även framgången. Munter försåldes sedemera till Dalarna, där den efterlämnat en hel rad raska ättlingar.

Ravn V86.
Här är han igen med sin ägare Axel Trell i Sillerud.

Den häst, som varit av den ojämförligt största betydelsen för aveln av travarehästar inom Nordmarken och även andra delar av Värmland, är utan gensägelse Ravn.
Från denna synnerligen framstående travare och avelshingst, som ägdes av
herr Axel Trell i Sandaholm, Sillerud, kunna så gott som alla senare tiders mera bemärkta nordmarkstravare och förövrigt även flera norrlandstravare - bl. a. den berömde Centaur - leda sitt ursprung.
Centaur f. 1924. Uppfödare J.A. Lundin, Hudiksvall. E: Pålle U: Centina

Ett särskilt kapitel i denna lilla historik torde en av Ravns avkomlingar i första led, Pålle, förtjäna. Dennas tävlingsdebut, som signaturen hade nöjet bevittna, ägde rum vitt en sommartävling - troligen år 1908 - å gamla landsvägen strax öster om marknadsplatsen i Årjäng eller just där Nordmarkens Travbana nu är belägen.

Pålle som senare fick heta Värmlands Pålle. Han blev senare i Norsk ägo.

Pålle, som vid den tiden var en ungdom på tre år och följaktligen berättigad starta tillsammans med sina jämnåriga i unghästlopp A, segrade här synnerligen överlägset och tilläts så att omedelbart därefter starta bland ett år äldre Konkurrenter i unghästlopp B, som han även lika överlägset vann. Ägaren, Bernhard Andersson i Funtskog, Silbodal, var emellertid ännu icke nöjd utan anmälde sin goda springare även i loppet för äldre hästar, och det var på ett hår när, att han vunnit även detta efter att dock strax förut ha avverkat tvenne lopp - korta sådana visserligen, men ända Nu måste han dock nöja sig med en god andraplacering efter E. H. Grundströms i Hån Jovial.

Pålles prestation härvidlag torde kunna sägas vara enastående helst om man tar i betraktande, att banan var backig och även i övrigt långt ifrån idealisk samt att »travarschäsen» utgjordes av en vanlig gödselkärra utan skrov; hur det kändes i den gode Bernhards akterkastell efter de tre loppen på den steniga och gropiga landsvägen, låta vi var osagt.

Efter denna bravad blev Pålle med ens inrangerad bland ortens allra bästa travarförmågor och hemförde under de följande åren segrar överallt, där han startade, bl. a. i Arvika, Karlstad och Stockholm, elit han givetvis kom så småningom. Här blev han även försåld till Norrland men hamnade sent omsider i Frankrike där han - i tävlan med varmblod - enligt uppgitt lär ha uppnått sådana tider, som man omöjliga för en kallblodshäst att prestera

Vid de stora tävlingarna å Brunnsviken i seklets början blevo nordmarkingarna för övrigt så småningom ganska talrikt och väl representerade. Utom de redan nämnda deltogo i desamma ofta ett ganska respektabelt antal nordmarkshästar, och i allmänhet klarade de sig mycket bra i den hårda konkurrensen och vunno många vackra framgångar där. Bland de bekanta av dessa må här nämnas - utan ordningsföljd i något avseende - Anders Olsson,

Max f. 1879. Han var far till Vippo.
Max mor var ett rödbrunt sto från Finland och far var den norskimporterade
hingsten Grise Grån.

Ekenäs Silverlod och Max, Daniel Anderssons i Stommen Rapp, Anders Erikssons i Amnebyn Lillegutt, Nils Erikssons i Bön Fram, Karl Olssons i Olerud Linda, N. A. Sannamons i Töckfors Seagull, Nils Karlbergs i Lislerud Wira, E. H. Grundströms tidigare omnämda Jovial, Enar Weinbergs Blomma, Joel Görlings Perla samt Karlanda-Perssons Castro vilken lämnat efter sig ett flertal raska och goda avkommor.
Castro f. 1906

På Brunnsviken var det också, som Kvick litet senare skar sina första mera förnämliga lagrar efter att tidigare ha fått "gå genom ekluten" på hemmabanorna. Uppfödd hos Justin Andersson i Uppsalstjärn hade Kvick till en början på grund av särdeles svår konkurrens, särskilt från Janne Andersson, Sundstabyn Freja och Emanuel Perssons i Liane Vippo, rätt så besvärligt att göra sig riktigt gällande, men så småningom kom han till sin rätt, och sedan han , efter att en tid ha tillhört det välkända Lundbergska travarstallet i Valdemarsvik, omsider återbördas till Nordmarken och kommit i Erik Perssons förfarna händer, blev han en av landets främsta stortravare och kunde, när han föll för åldersstreck. ståta med en insprungen nettoprissumma om ca:. 25,000 kronor, ett på den tiden för kallblodshästar nästan enastående resultat.

  • Comments(0)//blogg.kallblodstam.se/#post212